Varför sa inget det till mig?

När jag valde att studera vidare efter gymnasiet och skulle ansöka om studiebidrag sa mina föräldrar att "Det är lika bra att du tar lånet också även om du inte använder det, man kan inte spara de åren i alla fall.". Detta var ett smart uttalande tyckte jag då och valde därför att ta både fullt lån och ta det bidrag som man får ta del av CSN (Centrala Studiemedelsnämnden). Jag la alltså pengarna på hög på ett konto utan ränta, pengarna bara låg där. Men pengar som bara ligger där har en förmåga att försvinna tids nog i alla fall. Det är kursböcker, studieresor, vanliga resor, kläder mm. För mig slutade det som för många andra med ett lån som skall betalas tillbaka under en livstid. Lånet är absolut mycket fördelaktigt  men egentligen helt onödigt om jag hade tänkt efter eller om någon hade berättat för mig hur jag kunde få mina pengar att arbeta för mig.
Om vi räknar på det blir det som följer:
Man brukar räkna på att man får 8% avkastning per år då man sparar i fonder eller aktier.
Det vill säga att om du idag studerar 100%  så fås av CSN 2715 kr i veckan, 823 kr är bidrag och 1892 kr är ett lån som du när du studerat klart. Det innebär att du varje månad får 3292 kr i bidrag och 7568 kr i lån som sammanlagt blir en nätt summa på 10860 kr i månaden.
Om vi nu säger att vi efter diverse obligatoriska utgifter har kvar 3000 kr i månaden och vi får pengar under 10 månader av året då vi studerar 3000x10=30000 kr om året i sparande och på detta får vi 8% avkastning om vi investerat i fonder och/eller aktier. 30000x0,08= 2400 kr som vi sedan återinvesterar och lägger på ytterligare 30000 kr de följande åren vi studerar kommer detta att generera i en ränta på ränta effekt som med lite tur, skicklighet och en hel del mod skulle kunna göra att när du studerat klart kan du lösa in lånet och fortfarande ha pengar kvar att investera i ditt nästa steg i livet.
Varför sa inget det till mig?